Trollen


Begreppet troll figurerar i den fornnordiska mytologin, men ofta i koppling till jättar. Till exempel kallas Hate för "måntjuv i trollskepnad". Därför har vissa antagit att troll helt enkelt var jättar från början. Att historierna om jättar på Island påminner om de svenska historierna om troll talar för detta. I 1800-talstranskriberingar av de fornnordiska sagorna kallas jättarna ofta troll.

Ármann Jakobsson har noterat att under medeltiden så användes ordet troll för allt ifrån jättar och bergsväsen, till häxor, bärsärkar, magiska vildsvin, onormalt långa personer, svarta människor, hedniska halvgudar, en ond ande, ett spöke, en Brunnmigi eller en demon[1].

Trollen kunde variera högst avsevärt både i storlek, utseende och lynne. Ibland sades trollen vara mycket lika människor och ibland totalt väsensskilda. Vid sidan av trollen förekom också jättar (som dock ansågs utdöda), vättar och vittror.

Vi som arbetar i Oknytt

Lars Wahlström

Fotograf

Vad är oknytt?

Begreppet oknytt omfattar övernaturliga väsen i nordisk folktro. Gårdstomtar, troll och vittra är exempel på naturväsen som levde nära människan, men samtidigt i ett eget rike där tid och rum fungerade annorlunda.
Folktron formades inom bondesamhällets berättarstruktur och hade en självklar närvaro i människors vardag. Ofta fungerade berättelserna som ett rättesnöre och kunde ge förklaringar till det oförklarliga.

Idag betraktas folktron som sagor och fantasi. För att få en uppfattning om hur dessa ursprungliga naturväsen skulle kunna se ut och i vilka miljöer de skulle leva har vi utgått ifrån äldre vittnesskildringar och illustrationer från sagor och nordisk mytologi. Vi har bland annat inspirerats av konstnärerna John Bauer och Jenny Nyström samt folklivsforskaren Ebbe Schön.

Trollen är uråldrigt vilda, vittra är lekfullt vackra och gårdstomten lite butter. Det är ingen slump utan resultatet av ett konstnärligt hantverk där varje detalj är väl genomtänkt. Även platserna är en viktig del av berättelsen. På en övergiven fäbodvall eller i en trolsk skogsglänta får folktrons väsen för ett ögonblick både vilja och form. Vi hoppas att du också kan uppleva bildernas sagokänsla, mitt i verkligheten.

Källförteckning

Lästips!

Begreppet oknytt omfattar övernaturliga väsen i nordisk folktro. Gårdstomtar, troll och vittra är exempel på naturväsen som levde nära människan, men samtidigt i ett eget rike där tid och rum fungerade annorlunda.
Begreppet oknytt omfattar övernaturliga väsen i nordisk folktro. Gårdstomtar, troll och vittra är exempel på naturväsen som levde nära människan, men samtidigt i ett eget rike där tid och rum fungerade annorlunda.
Folktron formades inom bondesamhällets berättarstruktur och hade en självklar närvaro i människors vardag. Ofta fungerade berättelserna som ett rättesnöre och kunde ge förklaringar till det oförklarliga.

Idag betraktas folktron som sagor och fantasi. För att få en uppfattning om hur dessa ursprungliga naturväsen skulle kunna se ut och i vilka miljöer de skulle leva har vi utgått ifrån äldre vittnesskildringar och illustrationer från sagor och nordisk mytologi. Vi har bland annat inspirerats av konstnärerna John Bauer och Jenny Nyström samt folklivsforskaren Ebbe Schön.

Trollen är uråldrigt vilda, vittra är lekfullt vackra och gårdstomten lite butter. Det är ingen slump utan resultatet av ett konstnärligt hantverk där varje detalj är väl genomtänkt. Även platserna är en viktig del av berättelsen. På en övergiven fäbodvall eller i en trolsk skogsglänta får folktrons väsen för ett ögonblick både vilja och form. Vi hoppas att du också kan uppleva bildernas sagokänsla, mitt i verkligheten.